Här följer en lista på dem skrivtävlingar och novelltävlingar som är aktuella just nu.
Skolornas fredspris 2011. Deadline 17 mars.
Uppsatstävling. Deadline 17 mars.
Haikutävling. Deadline 15 mars.
Lyriktävling. Deadline 2 maj.
Skrivtävling för Sundsvalls gymnasiebibliotek. Deadline 11 april.
Novelltävling. Deadline 20 mars.
Nutidsnovellen. Deadline månadsvis till och med maj.
Skriv och skicka in till så många som möjligt. Nästa gång kanske det är du som vinner!
Aktuella skrivtävlingar
10 tips spänningsroman.
Författaren och illustratören Amanda Hellberg har en mycket välskriven och inspirerande blogg, i synnerhet om man skriver själv eller drömmer om att skriva. På denna blogg har hon publicerat en hel del 10-tips som olika författare har skrivit. Här kommer 10 tips om hur du skriver en bra spänningsroman!
Tipsen kommer ursprungligen från Ninni Schulman som har bloggen Dagarna. Hon har även skrivit boken ”Flickan med snö i håret”
1. Skaffa en dator. Gärna en bärbar. Men glöm det där om att du prompt måste ha ett eget arbetsrum, en skrivarstuga med fjällutsikt eller så. Det behöver du inte.
2. Läs mycket böcker. Inte bara spänningsromaner. Läs, läs, läs.
3. Fundera igenom din idé länge innan du börjar skriva. Går du igång på den så mycket att du är beredd att lägga ner hundratals timmar på att skriva den? Du ska känna dig kär när du tänker på din blivande bok. Anteckna scener du vill ha med, dialoger, miljöer. (Men var även beredd på att förkasta dessa under resans gång.) Skriv gärna ett synopsis, en sammanfattning av boken som du kan ha som karta. Vägen behöver inte vara beskriven i detalj, men det är viktigt att veta vart du ska.
4. Lär känna dina romanfigurer. Ett namn och en hårfärg räcker inte för att börja skriva. Framför allt inte för att få personerna trovärdiga och levande. Skriv ner allt du kommer på om dina karaktärer i ett särskilt dokument. Vad har de för hemligheter, vad skäms de över, vad röstar de på, vad är de rädda för, vad har de för underkläder, var växte de upp, hur många syskon… Det här är nästan lika roligt som att skriva själva boken. OBS! Allt du kommer fram till behöver inte – ska inte! – användas, det viktiga är att du känner dina egna karaktärer.
5. Skriv från början till slut. Hoppa inte fram och tillbaka och skriv det du tycker verkar roligast. Risken är ett du sitter med en pussel av textstycken som du sedan inte får ihop. Skriv ett kapitel i taget, så gott du kan just då. Redigering och bearbetning finns det tid till sedan.
6. Sätt upp mål. Både stora och små. När ska manuset vara klart? Hur långt måste du då skriva varje månad, varje vecka, varje dag? Håll dig till planen och belöna dig själv. Du är väldigt, väldigt duktig!
7. Ta vara på tiden. Man hinner skriva en hel del på en halvtimme. Prioritera ditt skrivande. Genom att skriva dagligen har du historien i kroppen hela tiden och processen är igång även när du inte sitter vid datorn.
8. Gör research. Man behöver inte praktisera på en polisstation i flera månader för att skriva en deckare. Ibland kan överdrivna studier resultera i rapporteringsplikt som tynger texten (tycker jag). Men din historia måste vara sannolik. Kolla upp saker allt eftersom.
9. Låt andra läsa. Det ska vara människor du litar på och som gillar den genre du skriver. Förvänta dig inte beröm – utan hjälp.
10. Skicka in ditt manus till ett förlag. Kom i håg att mycket jobb återstår även om du blir antagen. Och var beredd på att stryka, ändra och skriva om. Njut!
Hur du lär känna din karaktär kan du läsa mer om här
Fler tips till dig som vill bli författare kan du hitta här
(Du har väl inte missat P3:s Deckarskola här)
Ungdomsfantasyförfattare 10 steg
Maria Turtschaninoff b.la författare till ”De ännu inte valda” delar med sig av 10 finfina insidertips på hur man blir en ungdomsfantasy författare.
1. Det är så självklart att det är pinsamt att skriva ut det, men jag gör det ändå: LÄS MASSVIS MED FANTASY. Och ungdomsböcker. Och ungdomsfantasy. Det är ingen idé att försöka sig på en genre man inte älskar. Helst skall man leva och andas genren. Det finns så väldigt mycket fin ungdomsfantasy ute nu, av så många olika slag – gå i bokhandlarna, besök biblioteken.
2. Vad är det för berättelse du vill berätta? Det bestämmer långt hurudan fantasy det är du kommer att skriva. Vad tycker du om att läsa? Något med drakar, mycket svärdsfajtande, konstiga raser? Skall det ingå demoner? Enhörningar? Vampyrer och zombies? Skall du skapa en helt egen värld (som i Sagan om ringen=), eller finns vår värld med (som i Narnia-böckerna)?
3. Skapa sedan din värld. Eller, gör det någonstans mitt i skrivprocessen om du hellre vill det, men vid något tillfälle måste du fundera hur världen ser ut, hur den fungerar, hurudan inbyggd logik den har. Om du är fantasyfantast är det här antagligen inte ens en uppmaning du behöver. Att skapa en egen värld är det bästa som finns. Och jag talar inte bara om high fantasy av typen Sagan om ringen där allt är nytt och annorlunda. Också en fantasyroman som utspelas i vår värld men med fantastiska element är egentligen en egen värld.
4. Världen måste vara trovärdig. Du måste få läsaren att tro på det du beskriver. För att hon skall kunna det måste världen vara logisk och hänga ihop. Med detta menar jag till exempel att reglerna för magi måste vara konsekventa, att hästarna man ridit hela dagen måste få vatten, mat och omskötsel, eller att samhällena måste ha någon form av försörjning (vad lever ökenfolket av, varifrån kommer maten till fortet högt uppe i bergspasset och så vidare).
5. Och ju och mer annorlunda vår egen den är, desto viktigare är punkt #4. Ge läsaren något vardagligt att ta tag i och för henne varsamt in i texten.
6. Snöa inte in på din värld! Om du vet alldeles för mycket om den finns risken att du tynger ner texten med fakta som läsaren inte nödvändigtvis är lika intresserad av som du. Allt som kommer med i manuset skall vara av vikt för stämningen och berättelsen.
7. Var också försiktig med hur du portionerar ut information om din värld. Det är lätt att hänfalla till så kallad infodumping. Det betyder att stora sjok med information om världen kommer på en gång och tynger ner texten. Utmaningen ligger i att få fram just rätt mängd information på ett naturligt och obemärkt sätt. Du vill inte att läsaren märker att hon just blivit serverad en portion information.
8. Fantasy är en genre där karaktärer får en alldeles speciell betydelse. Eftersom världen och miljön är främmande, måste vi kunna identifiera oss med huvudpersonen/personerna. Det är naturligtvis sant i de flesta böcker, men i fantasy är det alldeles speciellt viktigt. Och i ungdomsfantasy måste huvudpersonen tampas med frågor, konflikter och problem som känns relevanta för den tilltänkta målgruppen.
9. I fantasy är antagonisten mycket viktig. Det behöver inte vara en ond kung eller trollkarl som försöker ta över världen – i min bok Arra är den huvudsakliga antagonisten Arras äldre syster Evia. Men jag hade ändå klart för mig exakt vad det var som drev hennne att behandla Arra som hon gjorde, vilka hennes motiv var och vad i hennes förflutna som påverkat och format henne.
I fantasylitteratur ser man tyvärr ofta ”skurkar” vars handlingar enbart motiveras med att de ”är onda”. Det gör dem till platta och ointressanta motståndare. Att bara vilja ha ”mer makt” är ett ganska vagt motiv. Vad är det i så fall som gör att de är så maktgalna? Varför är de villiga att utföra hemska dåd för att uppnå sina mål? Är det så att de inte ser handlingarna som onda? Är det för att slutmålet är ”gott” i deras egna ögon? Eller har de upplevt sig som så svaga någon gång att de är villiga att göra vad som helst för att inte uppleva det igen? Anser de att det är motståndaren som är ond? Är de psykopater? Är de ute efter hämnd?
10. I ungdomsfantasy är farten viktig. Det behöver inte vara andlöst spännande hela tiden, men berättelsen måste alltid röra sig framåt. Och lite andlös spänning här och där är inte fel!
Maria Turtschaninoff blogg här
Läs även Amandas blogg ”Alla har en bok inom sig” här
10 tips om hur du blir ungdomsförfattare läser du här
Tävling, Skolornas Fredspris 2011
Hur får vi en trivsam skola? Emerichfonden inbjuder grundskolans åk 4-9, samt gymnasiet att delta i tävlingen om Skolornas Fredspris 2011 samt Årets Eldsjälspris. 30.000 kronor delas ut totalt till skolor som uppnått goda resultat i arbetet mot mobbning, våld och främlingsfientlighet. Ansökan får omfatta högst tre A4 sidor och skall vara fonden tillhanda senast den 17 mars 2011. Läs mer om tävlingen här
Uppsatstävling
Emerichfonden utlyser en Uppsatstävling för alla gymnasieelver i ämnet – ”Vad kan vi lära av historien”?
den som inte kan sin historia har ingen framtid! Välj själv epok och dra dina slutsatser!
Denna uppsats får vara på högst tre sidor eller cirka 5.000 tecken och skall skrivas på dator. Senast den
17 mars 2011 skall bidraget vara fonden tillhanda.
Totalt delas det ut 22.000 kr i stipendier för de bästa uppsatserna.
Skriv och dela med dig av dina tankar och idéer! Läs mer om tävlingen i bifogad fil nedan.
OBS! De vinnande bidragen kommer att publiceras på helsidor i DN & Expressen efter
prisutdelningen på Fryshuset i maj 2011.
Läs mer här
Ungdomsförfattare 10 steg
Om du är intresserad av att skriva för ungdommar, läs följande 10 tips från Johanna Lindbäck.
1) Lär känna din målgrupp. Dvs, om du inte har någon kontakt alls med den åldersgrupp du tänkt skriva för, etablera sådan! Tjuvlyssna på caféer, eller tunnelbanan, eller gå över till grannen.
Jag pratade med en skrivarkompis som läst min senaste bok och hon reagerade över att det var så mycket engelska med, ”pratar dom verkligen så nuförtiden?”, och svaret är att ja, det gör dom verkligen.
Det är bara ett exempel på saker som är annorlunda från när man själv var ungdom för kanske 10, 15, 20, 25 år sen.
Hur ÄR ungdomar? Mycket bra och helt nödvändigt att veta om man ska skriva om såna och man vill att det ska bli trovärdigt.
2) Det vanliga rådet – läs mycket. Läs, läs, läs. Om det var länge sedan du själv läste ungdomsböcker, fräscha upp det läsandet! En del är av åsikten att de inte alls vill det, de vill helt göra sin egen grej, eller inte bli färgade eller så, men jag tycker man ska researcha marknaden genom att läsa.
Sen är ju just många ungdomsböcker i den stora gråskalan mellan vuxen och ungdom, dvs man kanske inte behöver vara lika språkförsiktig som om man skriver barnböcker, men ändå. Ton, stil, längd, fart, innehåll, allt sånt. LÄS UNGDOMSBÖCKER!!
3) Planera din historia. Weey! Lättare sagt än gjort. (Det här är generellt för ALLT skrivande. ) För mig var det nyckeln till framgång och att ta sig från bara 10 sidor text till 250 sidor text. I flera år hade jag inga direkta planer när jag började skriva på något nytt. Kastade mig bara in direkt efter jag fått min första idé. Det gick inget bra. Slutade alltid efter de 1o sidorna med idétorka. Sen i samband med att jag skulle börja på ”En liten chock” fattade jag att jag borde ändra metod. Jag PLANERADE. Då gick det skitlätt!! (Hahaha.) Men det gick iallafall lättare.
Jag planerar inte i kapitel eller skriver ner på papper, har inga post-it:s. Jag ser bara till att tänka massor innan jag börjar skriva. Har en ungefärlig mental plan för minst halva boken och de stora händelserna när jag sätter igång. Vet några nyckelscener. Slutet brukar jag inte veta mer än väldigt luddigt, men det funkar ändå. Det viktiga för mig är att ha koll på läget fram tills mitten för sen brukar det ha gett sig.
4) Ett till generellt råd. Planera dina karaktärer. För mig är de viktigare än historien. Eller så här, för mig ÄR karaktärerna historien. Jag skriver ju inte deckare så det som händer i mina böcker är det som händer med karaktärerna. Inga mord eller brott att driva på, mina handlingar brukar fokusera på någon förändring de vill / inte vill ha.
Jag tänker väldigt mycket på dem innan jag börjar. Och återigen, mycket lättare om man känner till målgruppen. Vad funderar 15-åringar på, vad gör de, vad gör de inte, vilken musik lyssnar de på, hur chattar de, messar, fördriver tid framför datorn, mode, stilar, intressen, teve. Både ytliga och djupa saker är viktiga. Jag brukar fuska och fråga mina elever när jag behöver något specifikt om tex dataspel eller sånt.
5) Dialoger. Oh, det här är kämpigt i ungdomsböcker. Det är en fin balans mellan att låta som ”töntig vuxen leker ungdom” eller som ”okej ungdom”. Ett inslängt ”fett bra” på fel ställe kan förstöra så mycket. Jag kommer tillbaka till råd 1 igen. Vill man skriva en nutida ungdomsbok så BÖR man lyssna på hur ungdomar pratar. Jag själv jobbar som lärare. Vet inte hur det hade gått om jag inte gjort det faktiskt. Bra dialoger med rätt ton är så svåra att få till. Egentligen är det inte så stor skillnad på hur unga tänker jämfört med vuxna, bara att ungdomar brukar vara mer dramatiska, men det är ganska stor skillnad på att skriva dialog i vuxenböcker. (Tror jag!) Vuxna har mer tålamod. Som vuxenläsare kan jag acceptera vissa brister om historien i stort är bra, men i ungdoms är det viktigare att alla delar är bra. Mycket mindre tålamod.
Dialogerna är en sån grej som man ska jobba mycket på. (Det tycker jag ju givetvis att man ska i vuxenböcker också.)
6) Starten. Ännu en tålamodsgrej. Unga läsare vill bli intresserade på de första sidorna. Kanske till och med den allra första. Det går inte att såsa på i 50 och sen puttra igång. Man måste ta greppet snabbt. Fina inledningar med mycket stil och känsla och finlir, glöm det. Fokusera på konflikten, det som ska dra. Mina inledningar brukar hoppa direkt in i handlingen. Sen efter ett par sidor brukar jag lägga in en bakgrundsuppdatering om det behövs (den kanske är 3-4 sidor lång), men det är viktigt att starten är snabb och direkt. Vem, vad, varför. Min direktaste start är i ”Min typ brorsa”. Den i 5:an som jag håller på med nu är också ganska bra.
7) Omfamna det oplanerade! Här kommer min halva planering in, det att jag vet fram till mitten ungefär. När jag har skrivit 50-60 sidor brukar jag få en aha-upplevelse och inse vad boken egentligen handlar om, det som jag inte alls fattat från början, och då får jag gå tillbaka och skriva om. Väldigt bra. Handlingen är alltid mycket jobbigare än mina första idéer och det är det jobbiga som gör det bra. I senaste ”Saker som aldrig händer” blev det så mycket fokus på huvudpersonens sorgeprocess efter sin tjej. Hade inte alls tänkt det så för sånt ville ju inte jag tänka på, men det var det jag behövde skriva om. Och nu är jag glad att jag gjorde det. Vilket leder till…
8. Slutet. Kan barn och ungdomsböcker sluta deprimerat och olyckligt? Inte helt och hållet tycker jag. Det måste finnas något hopp. Man kan skriva om skitjobbiga saker, och de behöver inte lösas på ett Hollywood-sätt där alla blir jättesnygga, lyckliga och får varandra, men lösas på ett sätt så att det är lite mindre nattsvart än inledningen. Why? För att skydda läsarna? Nej, för jag tycker för att det är en sak man lärt sig som vuxen. Det blir bättre. Det blir ju faktiskt det. Med tiden. Superjobbigt just nu, den här veckan, men om en månad eller ett halvår, då. Bättre! Det vill jag få fram. Alla måste gå igenom sina svåra saker, och alla känner sig ensamma och förtvivlade vid vissa punkter i livet, men det kommer andra tider. Och sen trillar man ner igen, och reser sig, och ner igen, och reser sig. Sånt är livet. Det perspektivet eller insikten måste finnas med. Det är det att växa upp går ut på. Att lära sig handskas med andra, sig själv, upplevelser. Det är därför jag läser så mycket. Jag vill alltid lära mig mer om det. Och jag tror det är en helt ålders och tidlös inställning som många fler delar.
9) När man så har skrivit hela sin historia, och putsat på den, och putsat lite till. Researcha vilka förlag som ger ut ungdomsböcker!! Det är nämligen inte alla. Skriv ut manuset på papper, skriv ett kort följebrev (en sida max) och skicka med. I det ska du inte bifoga ditt kontonummer och du ska inte fråga när boken kommer ut. Du ska berätta lite grann om dig själv och lite kort om vad boken handlar om. Säg inte att den är bra eller att din kompis gillade den jättemycket. Håll allt inom en sida som sagt.
10) Vänta. I upp till tre månader ungefär, va? Mmm, det är länge. Under tiden kanske man kan börja skriva på en ny bok. Om du sen får ett omdöme från förlaget (eller ett JA) och de har förslag om vissa ändringar – gör det jobbet!! Trust me, det är så enormt mycket värt det. De är proffsläsare, de kan marknaden, de ser din historia med fräscha ögon. Tycker de att slutet kantrar, eller att du har för mycket av det ena eller det andra, skriv om!! En färdig bok är i slutändan ett grupparbete mellan dig, din redaktör och din förläggare. Boken kommer att bli hundra gånger bättre än den första versionen du skickade in. Och det kommer du att vara glad för!
Viktigt: om du får ett nej men nej med omarbetningsförslag så betyder det att förlaget är intresserade. De vill kanske inte ge ut den i det här skicket, men de tycker att du har potential. Då måste du visa det, och visa att du kan ta kritik och göra förbättringar.
Läs mer om Johanna Lindbäck här
Få din bok utgiven.
Ja, det är inget att sticka under stolen med. När man, (i alla fall jag), skrivit en bok, vill man att någon ska läsa den, gilla den! Då… då börjar ett arbete som är svårt att förutse INNAN man skrivit sin bok. Men låt er inte avskräckas. Tänk på det som vilken tävling som helst. Gillar du själv ditt manus? Tror du att andra kommer att gilla det? Kanske gilla är fel ord, beröras tror jag är bättre. Är du själv nöjd och tror att det finns ett intresse för andra i ditt projekt, så är det nämligen ganska roligt (åter igen tala jag om mig själv) att marknadsföra och pusha för sin sak.
Läs nedan en intressant artikel där ni kan få mer proffesionella tips.
Varje år tar Piratförlaget emot ungefär tusen manus och av dem antas bara ett par. Men vad är det egentligen som avgör om en idé ratas eller hyllas? Vi frågade Anna Hirvi Sigurdsson, redaktör på Piratförlaget, som är den som gör den första manusgallringen.
”Det ska kännas wow i magen”
Anna Hirvi Sigurdsson är redaktör och ”gatekeeper” på Piratförlaget. Hon är den som gör den första gallringen av alla de manus som dimper ner i Piratförlagets brevlåda varje månad. Anna börjar alltid med att läsa följebrevet, så hur det är formulerat är vikigt. Sedan läser hon lite i manuset som måste väcka hennes intresse för att gå vidare till manusgruppens möten. Den här gruppen, som består av förläggare, redaktör och en anlitad lektör, beslutar om vilka manus som kommer att ges ut. Och det handlar alltså om ett eller två om året.
Hur snabbt måste ett manus fånga dig, Anna?
– På de första tio sidorna måste det finnas något som jag gillar. Ett manus behöver verkligen inte vara perfekt men det ska finnas något lovande, något som lockar. Ibland räcker det med ett väldigt tydligt följebrev för att jag ska fastna.
Vad är det du letar efter?
– En historia som känns ”wow” i magen. Det ska vara en originell idé, något som känns nytt och fräscht. Det kan vara en stämning som lockar, en karaktär vars öde jag blir nyfiken på eller en situation som jag undrar hur författaren ska lösa. Och så ska det givetvis vara välskrivet med ett flyt som gör att man bara vill läsa vidare. När du har det manuset framför dig så vet du …
Och hur ska man tänka kring följebrevet?
– Det är en stor fördel om följebrevet sticker ut. Då menar jag inte att vi vill ha färgat papper och handmålade mappar, utan en lockande presentation av manusets innehåll. Den som får det i sin hand ska snabbt kunna få ett grepp om vad det är, så det handlar om att sälja in det man skrivit. Om man är medveten i sitt skrivande och vet vad man vill med det, då kan man också tala för sin sak på ett bra sätt.
Vad vill du rekommendera outgivna författare som vill ge ut en bok?
– Våga hitta din egen röst och ditt eget sätt att berätta något, alldeles för många försöker likna någon annan som redan lyckats. Och var medveten om vad du vill med ditt skrivande. Eftersom vi satsar på författarskap gillar vi när författaren visar att han eller hon har ett engagemang och ett driv som sträcker sig längre än till en bok.
Läs artikeln här
Fler tips här
Hur man skriver ett bra följebrev läser du här
Vilket namn?
Visst är det ibland svårt att bestämma sig för vad karaktärerna i en text ska heta. Det finns inte heller något värre än när man inte tycker att namnet stämmer med den karaktär man läser om. Sådant kan faktiskt störa läsupplevelsen avsevärt. Ändå kan en riktig råbarkad tuffing heta Nils eller Hugo, en liten bebis Arne och den sötaste flickan i klassen Hilda. Ja, nu protesterar ni säkert vilt. ”Hilda som är så sött!” Mmm, det är just det, vi har olika tycken och smak vad gäller namn. Till viss del beror det på erfarenheter. Under långa perioder kunde jag inte höra namnet Kim, eftersom jag kände både en elak tjej som hette det OCH en elak kille. (åldern var väl ca 8-10 år) Men ända upp i vuxen ålder, kände jag att det var ett mycket passande namn, när någon av mina karaktärer skulle vara lite extra elak. Men nu, nu har min väninna fått världens sötaste dotter, som trots mitt veto, heter Kim och jag har helt ändrat inställning. Kim kan ingen elaking heta längre, utan det är charmiga killar och tjejer som numera heter Kim i mina texter.
Läs mer om namn och dess betydelse för oss här
Länk till artikel
Vilket är ditt favorit ord?
Här kommer en rolig länk. Klistra in din text, eller en del av den och se hur många gånger du använder olika ord. Gjorde själv ett test och ordet ”hade” var en klar favorit hos mig. Så populär att jag nog får tänka mig lite för… Det är inte farligt att upprepa sig, men för mycket av det goda, ja ni vet!
Starta en WordPress blogg
Denna blogg är skapad i WordPress. Det är ett mycket enkelt och flexibelt system. Om du vill ha tips hur man kommer igång, se här.
Skrivtips
Jag kom av en slump att hamna på Malin Stehns hemisda/blogg. Malin är en flitig författare och har skrivit och fått publicerat en hel rad böcker. Hon delar även med sig av lite tips!
* Läs mycket och skriv massor!
Genom att läsa andras texter får du ett större ordförråd och en inblick i olika sätt att skriva. Det är så klart inte meningen att du ska härma någon annan – försök hitta ditt eget språk. Det kan du bara göra genom att skriva mycket. Så sätt igång att experimentera med orden!
* En början och ett slut
Om du ska skriva en lång text, till exempel en bok med flera kapitel, kan det vara bra att veta hur den ska sluta redan när du sätter igång. Att göra en kort sammanfattning (ett synopsis) av berättelsen innan du börjar är inte alls dumt. Då märker du om historien ”håller” och om du behöver lägga till eller ta bort någonting för att det ska bli mer spännande. Du kommer att upptäcka att texten ibland går sin egen väg och inte alls vill följa planeringen. Men det gör inget – det är ju du som bestämmer!
* Skriv om!
Även om du är nöjd med en text kan det vara smart att låta den ligga och ”mogna” ett tag. En text kan nästan alltid bli lite bättre! Alldeles säkert upptäcker du nästa gång du läser igenom ditt manus eller din dikt att det finns saker du vill ändra på eller ta bort.
* Låt andra läsa det du skriver – och lyssna på kritiken
Det är inte alltid lätt att ta kritik, särskilt inte när någon kritiserar något så personligt som en text. Men ofta finns det något att lära sig av kritik. Bli inte arg utan räkna till tio och fundera. Kanske har den som klagar satt fingret på det som gör att dina texter kommer att bli ännu bättre om du bara ändrar lite!
Läs mer om att ge och ta kritik här
* Gå en skrivarkurs
Om dina kompisar, dina föräldrar och din svensklärare har tröttnat på att läsa allt du skriver kan du gå en skrivarkurs. Där träffar du skrivfrälsta människor som tar dina texter på allvar och du får dessutom hjälp att utvecklas. Kanske kan din svensklärare hjälpa dig att hitta en? En del studieförbund ordnar skrivarkurser – sök på nätet!
* Delta i skrivartävlingar!
Om du vill bli publicerad kan du vara med i olika sorters skrivartävlingar. Många tidningar och en del bokförlag ordnar tävlingar för barn och ungdomar där de vinnande bidragen blir publicerade. Håll utkik!
* Skicka in dina alster till tidningar
En del tidningar publicerar läsarnoveller eller dikter i varje nummer. Vissa dagstidningar har speciella sidor för barn och ungdomar dit man kan skicka in egna texter. Var inte blyg! Skicka in! Det värsta som kan hända är att du får ett nej. (Och då är det bara att försöka igen.)
* Skicka in dina alster till bokförlag
Det är inte alldeles lätt att få en bok utgiven, men om det är din dröm så måste du så klart försöka! Skicka en kopia på ditt manus till det eller de förlag som du tror skulle passa. Förlagen brukar inte gilla att man skickar texter med e-post så det bästa är om du kan skriva rent ditt manus på en dator för att sedan skicka en utskrift med vanlig post.
Sök efter lämpliga förlag i telefonkatalogens gula sidor, på eniro.se eller på hitta.se. Här är en lista på förlagen. Gå in på förlagets hemsida och kolla vad de ger ut för böcker. (Det är ju inte lönt att skicka poesi till ett förlag som bara ger ut böcker om ekonomi.)
Du kan också leta efter förlag i dina favoritböcker. Vem har gett ut dem? Det brukar stå utanpå boken och på någon av bokens första sidor.
Det går bra att skicka samma manus till flera förlag samtidigt – men då måste du alltid tala om att det är fler som tittar.
* Ge inte upp!
Astrid Lindgren fick inte napp första gången hon skickade in ett manus. Alltså ska du inte hänga läpp utan försöka igen! Om förlaget har skrivit varför ditt manus eller dina dikter inte blev utgivna kan det vara en bra idé att fundera lite över kritiken och kanske ta till sig av den. Läs om refusering här
Ge och ta kritik
Att få kritik är inte alltid så roligt. Att ge kritik är inte heller det lättaste. Men om du som kritiker gör ditt jobb på ett bra sätt, om din kritik är konstruktiv, kan kritiken faktiskt vara nyttig. Skribenten får svar på många frågor och hjälp på vägen i sitt skrivande.
Konstruktiv kritik
Med konstruktiv kritik menas kritik där inte bara problemen påvisas, utan också förslag på förbättringar.
Försök att alltid ge förslag på förbättringar när du kritiserar. Detta är lärorikt både för dig och för personen som skrivit texten.
Tyvärr kan det vara lätt som kritiker att säga: ”det här känns inte helt bra, men jag vet inte varför”. Men detta är inte särskilt konstruktivt. Det hjälper inte skribenten.
Ger du positiv kritik, säg inte bara att det är ”bra” eller att texten är ”fin”. Försök att peka på en specifik formulering du gillar och berätta varför. Det är både klurigt och svårt, men otroligt värdefullt!
Våga ta din tid
Det tar tid att göra bra textkritik.Tyvärr är det inte alltid man har så mycket tid på sig dock. Gör det bästa av situationen. Läs igenom texten så många gånger som möjligt.
Kan du, så lägg också ifrån dig texten någon dag innan du tar upp den igen. På så sätt kommer du automatiskt att hitta nya infallsvinklar.
Jobba proffsigt. Ta rollen som kritiker på allvar. Ett tips är att arbeta fram en metod för hur du ska angripa texten. Själv gör jag såhär:
Efter första genomläsningen av texten anteckna dina första intryck. Det kan vara vaga känslor, textpartier som fångar ditt intresse lite extra, eller någonting som du inte förstår eller tycker stämmer.
Efter andra och tredje genomläsningen börjar du förhoppningsvis kunna se helheten bättre. Du får en bättre känsla av både vad berättelsen vill säga dig och på vilket sätt detta budskap kommer fram.
Till slut sammanställ alltsammans och försöker också att samtidigt ge på förslag på förändringar och förbättringar.
Anpassa din kritik. Visa hänsyn. Det är inte meningen att skrämma människor och ta skrivarlusten ifrån dem.
Att ta kritik
Visst är det oerhört svårt att ta emot kritik. Det kan göra riktigt ont när någon helt verkar missförstå dig och din text.
Texten kan nästan kännas som ett barn, men den är inte DU. Den har sitt eget liv. Det du skrev har någon annan människa nu läst och tolkat på sitt eget vis. Det kan kännas sorgligt att släppa sin text, men samtidigt lite spännande att se hur väl den klarar sig på egen hand.
Se kritiktillfället som ett hjälpmedel för att utröna om texten funkar eller inte.
Kritiken är ingen lag. När din text blir kritiserad, ta till dig det som kan hjälpa dig att göra texten bättre. Strunta i resten.
Kanske tycker du att kritikern bara kommer med nonsens. I så fall, notera vad som sägs, men välj själv hur mycket du vill följa kritikerns råd. Du har makten. Det är helt och hållet upp till dig hur mycket du vill ändra.
Vill du bara få lite beröm, vänd dig till mamma, mormor, bästisen eller någon annan som du vet alltid säger ”bra” om dina texter.
Vill du få hjälp med din text och ditt skrivande, vänd dig till en god läsare.
En god läsare är ofta någon som själv skriver. Människor som förstår våndan och glädjen att skriva. De har själva tampats med likande problem och förstår hantverket.
Ett bra tips är skrivarkurser på eller utanför Internet.
Läs mer här på Anki Skrutts Formidabla Kritikertips
Läs dina författartips i bokform
Det finns en hel del böcker på marknaden där kända författare delar med sig av sina bästa tips för att få till en bra bok och sedan få den utgiven. Jag har valt ut några som har fått fina recensioner.
Kan man lära sig att bli en bra författare? Hur vet man att man har talang? Är det viktigt att vara originell? Vilka berättartekniska knep och fallgropar finns det? Hur får man en bok utgiven? Kan man leva på sitt skrivande?
I Nya författarskolan belyser Göran Hägg, författare och docent i litteraturvetenskap, författarens verksamhet på en mängd olika sätt. Det är en tankeväckande och omåttligt underhållande bok, utmärkt som diskussionsunderlag vid skrivarkurser, men också spännande läsning för den vanliga bokläsaren med intresse för berättarteknik.
”Nya Författarskolan är rappt skriven och oavlåtligt underhållande.”
Sydsvenska Dagbladet”Den rymmer mängder av praktiska råd om olika slags berättarknep - korta, pedagogiska och ibland fräcka avsnitt om synvinklar, tempus, konsten att börja, dialog, namngivning, konsten att utrota klichéer och andra nyttigheter.”
Dagens Nyheter”Framför allt är detta en strålande underhållande läsning.” Aftonbladet
Själv måste jag lite förmätet tillägga att man inte blir författare av att läsa en bok om HUR man blir författare. Men inspirationen kan mycket väl komma till en och så får man ändan ur vagen och börjar skriva sin bok.
Romanförfattare 10 steg
Att blir författare är, som ni vet, inte lätt. Det är inte så att man skriver en bok och så är det klart, man måste (för att kunna leva på sitt yrke) bli läst! Men det finns hjälp! Författare som lyckats både skriva, publicera och sälja inte bara en bok ger oss andra noviser tips och goda råd.
Se nedan Katerina Janouchs 10 råd om hur du blir en romanförfattare.
Så blir du romanförfattare i 10 steg:
1. Skaffa bra dator (helst bärbar). Skriv igång dig, tex på en blogg. Bli ett med skrivandet, om du inte redan har det som yrke. Att skriva är ett hantverk som kräver rutin och vana. Orutinerade kan skriva, förstås, men för att göra detta till sin livsstil måste man skriva ofta och mycket. Marinera sig i orden, låta dem bli en del av din personlighet.
2. Läs mycket! Sluka romaner, om det är romaner du vill skriva, samt gärna böcker om litteratur och skrivande. Vilken stil är din stil? Vilka författare gillar du? Scanna av skönlitteraturen, muta in ditt eget område där du känner dig hemma. Att läsa andra både tröstar och inspirerar. Kan dom, så kan du.
3. Saknar du något speciellt i romanernas värld? Något du själv vill läsa men inte hittar? Bra, då är det det du ska skriva. Tänk ”vilken bok skulle jag köpa om jag kom in i en bokhandel?” Den boken finns ännu inte, för det är den du har inom dig. Har du ett spännande öde i familjen har du mycket gratis där. Gräv där du står. Det personliga, intima, såriga lämpar sig mycket bra för att bli litterärt.
4. Öppna ett tomt word-dokument (eller vilket skrivprogram du använder). Börja skriv. Att börja med ett synopsis /skiss över innehållet underlättar, men är inte nödvändigt. Ibland föds en story när du freebejsar.
5. Gör ett konkret/praktiskt upplägg. 10.000 tecken inklusive mellanslag/dag. Varken mer eller mindre. För att få en roman av medelomfång tar det 30 dagar att skriva ihop 300.000 tecken råmanus. Tänk katedralbygge. Man lägger en sten i taget, på det sättet byggdes tex Sixtinska kapellet. Du måste börja med första stenen, annars kan inte taket nånsin bli klart! Finns inte heller några genvägar. (Reservation: Råkar du in i ett flöde, avbryt inte. Låt flödet föra dig framåt, njut av att orden sprutar. Detta är mycket mindre vanligt förekommande än motsatsen, nämligen skrivtorka, så utnyttja flödets kraft. En dag med 25.000 tecken kan kompensera för en dag med NOLL.)
6. Ha penna o papper bredvid sängen, många idéer smyger sig på i drömmen eller nattetid. Bär med dig anteckningsbok i väskan, vart du än går. Skriv ner dialoger, idéer, allt. Du kommer ha användning av detta. Ju mer fantasi du frisätter, desto mer får du.
7. Gå inte tillbaka. Ruscha bara på, skriv även om det känns segt. Kom ihåg, 10.000 tecken per dag, behöver vare sig vara mer eller mindre!
8. Det är lättare att arbeta med ett råmanus än med ett tomt word-dokument, om jag säger så. Så skriv, skriv, skriv, som om varje dag var den sista.
9. Visualisera. Se din färdiga bok framför dig. Omslagsbild, baksidestext. Författarporträtt. Ha målbilden levande.
10. Belöna dig själv. När du arbetat flitigt, ge dig själv små presenter, klappar på huvudet. Sök skamlöst bekräftelse hos andra. Du är värd varje komplimang.
Du kan även läsa Stefan Stenudds tips del 1 Här
Recension: Vandraren av John Twelve Hawks
Gabriel och Michael Corrigan är bröder som lever i Los Angeles. Ända sedan de var barn har de unga männen formats av historier av att deras sedan länge döda far var en vandrare, en slags profet som vars släkte haft stor påverkan på historien. Vandrare kan nå ett tillstånd av fullständig upplysning och har genom århundradens lopp verkat för förändring. Gabriel och Michael, som kan ha ärvt faderns gåva, har alltid skyddat sig själva genom att leva utanför systemet, dvs att leva osynliga för de moderna bevakningssystem som övervakar människor i det moderna samhället.
Maya gömmer sig i London. Den 26 åriga kvinnan har övergivit de farliga förpliktelser som tvingats på henne av hennes far och i stället valt att leva ett fritt liv. Mayas far är Harlequin, ett släkte tappra krigare villiga att offra sina liv för att skydda de få utvalda kända som vandrare.
Maya kallas till sin far som berättar för henne om bröderna Corrigan. Han berättar även att de är i stor fara, jagade av den mäktiga organisationen känd som Tabula. De är skoningslösa och har jagat vandrare i generationer. Gruppens mål är att bringa ordning i världen genom att kontrollera den och de ser vandrare som ett hot som de inte kan tolerera. När Maya skyndar sig till Los Angeles för att skydda bröderna, dras hon sakta men säkert in i den ensamma tillvaron som Harlequin.
Detta är upptakten till en spännande och tankeväckande bok. Bokens genre är någonstans mellan science fiction och fantasy, men den har ett budskap som är mycket aktuellt i vår tid, nämligen att fundera över vad som händer med vårt samhälle med de nya tekniska möjligheter som finns inom exempelvis övervakning. Boken går dock att läsa bara som en riktigt spännande bok. För dem som gillar det finns också en del romantiska inslag.
På en skala mellan 1 och 10 skulle jag ge boken en 9. En varm rekommendation således.
Boken fiinns på engelska under namnet The Traveller
Haikutävling
Haikuhilles haikutävling
Skriv vårhaiku, vinn 500 kr! Senast 15 mars 2011.
1:a pris 500 kr och hedersplats på haikuhilles hemsida
2:a-3:e pris haikusamlingen viskningar och grus som pappersbok samt plats på Haikuhilles hemsida.
1:a pris 500 kr och hedersplats på haikuhilles hemsida
2:a-3:e pris haikusamlingen viskningar och grus som pappersbok samt plats på Haikuhilles hemsida.
En intressant tävling och utmaning. En haiku kan se ut så här enligt Haikuhilles som anordnar tävlingen:
En treradig dikt
som helst beskriver något
just när det händer
Sjutton stavelser
är grundtesen men ibland
överraskar den
Studera gärna
de japanska mästarna
men din dikt är din
Vad är då en Haiku?
Haiku är ett japanskt ord.
En haiku är en dikt i miniformat, innehållande endast 17 stavelser som är uppdelade på tre rader enligt mönstret: 5-7-5.
Ingen hänsyn tas till ljudlängd, tryckaccent eller ton och dikten är utan slutrim.
Innehållet står författaren fritt att välja (i alla fall inom den svenska haikun). Till haikuns föregångare fanns vissa regler men huruvida de följde med förändringen eller inte är jag osäker på. Vanliga motiv är ändå: årstider, naturen och vardagen.
Vad är en stavelse?
Om du ljudar en mening sakta, märker du att hakan åker upp och ner ungefär som när man tuggar på en seg kola.
Varje ”tugg” är en stavelse. Vanligtvis sker tuggen vid vokalerna, så man kan fuska och bara räkna dessa, men bör då se upp vid vissa tillfällen.
Det är när det finns fler vokaler men bara ett ljud.
Haiku tex, innehåller två stavelser, men tre vokaler (hai = en stavelse, -ku = en stavelse). Station är ett annat exempel (Sta = en stavelse, -tion = en stavelse)
Historia
Haiku var inte den första formen av japansk kortdiktning, det var tanka (som betyder just kort dikt).
En tanka innehåller 31 stavelser uppdelade på fem rader enligt mönstret: 5-7-5-7-7.
Vanligt förekommande var att man skrev tanka innehållande allitteration. En tanka kunde man också skriva 5-7-5-tom rad-7-7 och det finns även tanka med utseendet 7-7-tom rad-5-7-5.
Tankadikter finns bevarade i över tusen år gamla skrifter, och de kallas också för waka (japansk dikt).
Så började man sätta ihop tankadikter till renga (diktkedja). Där måste man följa speciella regler (vissa ord måste finnas med, vissa verser måste ha samhörighet med vissa andra mm). Det ordnades turneringar, där man skrev en länk var.
För mindre än fem hundra år sedan bröt man loss de tre första raderna ur tankan och haikun föddes.
Källa: skriva.net
Lyriktävling
KulturÖsterbotten och litteraturprojektet Brösttoner utlyser härmed en lyriktävling, Poesikalendern 2012:
Tävlingsregler
- Tävlingen är öppen för alla.
- Tävlingsbidragen ska utgöra hittills opublicerad lyrik eller hittills opublicerade prosadikter.
- Tävlingsbidragen ska skrivas på svenska. Temat är fritt valbart.
- Varje tävlingsbidrag ska av tävlingsdeltagaren knytas till en viss kalendermånad, även om dikten inte handlar om någon särskild månad eller årstid. Den kalendermånad som tävlingsdeltagaren har i åtanke ska anges tydligt i tävlingsbidraget.
- Ett tävlingsbidrag får omfatta högst 500 tecken (mellanslagen medräknade).
- En tävlingsdeltagare kan ställa upp med fler än ett tävlingsbidrag.
- Tävlingsbidragen ska senast 2.5.2011 sändas in per brev till KulturÖsterbotten, Handelsesplanaden 23 A, 65100 VASA, eller per e-post till info(a)kulturosterbotten.fi. Tävlingsbidrag som sänds in per brev ska vara poststämplade senast 2.5.2011.
- Tävlingsdeltagarna deltar anonymt. Fullständiga kontaktuppgifter (namn, adress, telefonnummer och e-postadress) ska läggas till varje tävlingsbidrag. Den som sänder in sitt bidrag per brev, bör lägga med kontaktuppgifterna i ett skilt, slutet kuvert.
- De inkomna tävlingsbidragen bedöms av en jury. För varje kalendermånad utses ett vinnande tävlingsbidrag. De tolv vinnande bidragen, ett för varje kalendermånad, premieras med ett pris på 400 euro vardera och publiceras i Poesikalendern 2012, en väggkalender som KulturÖsterbotten ger ut i december 2011.
Hur blir jag författare?
Lite peppning för alla oss som vill bli författare såhär i vintervädret.
Poeten tar upp frågan och Iréne Svensson Räisänen som skriver på sidan ger härliga och jordnära tips.
Så hur blir man författare? Rådet som Irene ger är: ”Skriv, skriv och skriv, och läs, läs och läs”. Men inte kan man väl nöja sig med det svaret! För man vill ha ett handfast, lätt och okoplicerat tips! Något som inte kräver så mycket slit och naturligvis ska det vara ett säkert kort som serveras på silverfat. Ja, ni förstår såklart att detta inte finns, för då hade vi alla varit puvlicerade författare idag! På studs!
Irene är medveten om vår otålighet!
”Många verkar tro att det finns en magisk formel eller knep som riktiga författare sitter inne med. Att det finns genvägar för att bli en utgiven och etablerad författare. Så är det självklart inte. Som med det mesta annat så är det övning, hårt slit och rätt kontakter som gäller.”
Många är frustrerade över att det är så svårt att få ett manus antaget.
Stora förlag som Bonniers och Norstedts har blivit allt mer ovilliga att ta den ekonomiska risk som det är att ge ut debutanter. Idag är det ofta små eller mellanstora förlag som ger ut den smala litteraturen.
Lyriken har alltid haft det tufft och idag verkar dom stora förlagen nästan helt slutat ge ut debuterande poeter. Men genren har istället mer och mer hittat sin plats på skrivarsajter på nätet. Det finns en mängd sajter, men här kommer några exempel. Poeter.se, Sockerdricka.nu, Lyriksidan.se, mfl. Många poeter ger också ut på eget förlag.
Tillbaka till den inledande frågan: Hur blir man en författare?
Irene svarar, ”Anser du själv att du är en författare, skriver för att bli läst, så är du det. Oavsett vad andra tycker och tänker. Varför låta andra definiera vad du är?”
Ja, mina vänner! Varför låta andra bestämma om du är en författare eller inte? Vi är författare!
Lista på förlag.
Här nedan kan ni se en gedigen lista över de förlag som finns. Vet du något annat förlag som tar emot manus, skicka ett mail till lotta@lyckligalotta.se
Det är inte alla förlag som tar emot manus för tillfället, så gå in på deras hemsida och kontrollera innan ni skickar in.
Emfas, bokförlag
Gula sidorna, bokförlag
Infodirekt, bokförlag
Svb, förlag
Västsvenska bokförlag
ALF 1000 [allt]
ALIR – fantasy/skräck
Academia Adacta [fack]
Adastra läromedel [barn]
Adoxa [biologi]
Aelph [fantasy/skräck]
Affärslitteratur [allt]
Akantus [arkitektur]
Albert Bonniers förlag [skön/fack]
Aleph – (fantasy/skräck)
AlfabetaAnamma [skön/barn/ungdom]
Alhambra [fack/skön]
Alida bok [feminism, poesi]
Alltid attack [fantasy/fack]
Alpina förlaget [allt]
Amelius [själsligt: allt]
Anna förlaget [hälsa]
Arcus – religion
Argument [kristet: fack/skön]
Arriba [mystik: skön]
Artos & Norma [teologi: skön/fack]
Askerö – sagor [allt]
Astrate [skön]
Atlas [fack]
B. Wahlströms [barn/ungdom]
BIB – Luleå [skön/barn]
Bakhåll
Benedictum [allt]
Bilda [fack]
Biliv [skön]
Bjurner och Bruno [samhället&socialt/allt]
Björnen [läromedel/ fack]
Blå katt [eböcker/allt]
Bokbox [humanistiskt/fack]
Bokförlaget DN [fack]
Bokstaven18 [allt]
Bokstäder [skön]
Bokverket [skön]
Bombadil publishing
Bonnier Carlsen [barn/ungdom]
Bookhouse [affärslitteratur/allt]
Boréa [fack]
Bra böcker [fack/skön]
Brainbooks [fack]
Brandts [allt]
Brombergs [skön]
Byggförlaget [fack]
Carlsson [allt]
Cura utbildning [fack]
D&D [läromedel/allt]
Dataföreningen [allt]
Debutantförlaget
Dharmaböcker [allt]
EBFA [skön/barn/ungdom]
Ekelunds [fack]
Ekerlids [fack]
Ellerströms [poesi/skön]
Eriksson & Lindgren [barn]
Esperantoförlaget [allt]
FAR [ekonomi/juridik/fack]
Federativ [samhället/allt]
FiB:s Lyrikklubb [allt]
Fischers & Co [fack]
Fitnessförlaget [allt]
Forum [skön/fack]
Fredbaskerförlaget
Freebooks [läromedel/fack]
Fyra krumelurer – poesi
Författarhuset [skön]
Första förlaget [allt]
Gidlunds [allt]
Gleerups [barn/ungdom/fack]
Gondolin [allt]
Gothia Förlag [fack]
Hegas [lättläst/allt]
Heidruns Förlag (sve/en/sp)
Herkules [barn/fack]
Historiska media [fack]
Hjalmarson & Högberg [fack]
Hjelms [barn]
Hström [skön]
Härnqvist
Högskoleförlaget [fack]
Ica [fack]
Ica bokförlag
Industrilitteratur [fack]
Ink [skön]
Inova [astronomi/fack/skön]
Invandrarförlaget [allt]
Iustus [juridik/fack]
Jamtli [Jämtland/allt]
KUB [matematik/fack]
Kakao [mat&dryck/fack]
KnowWare [läromedel/allt]
Kommentus [fack]
Konsultförlaget [fack]
Larsons förlag [fack]
Liber [fack]
Lindco [skön]
Lindelöw [allt]
Lundahls – (studentlitteratur/allt]
Lystring [skön]
MBM förlag [allt]
Manifest [radikalt/allt]
Mareld [psykologi/allt]
Marin litteratur
Megillaförlaget [judiskt/allt]
Minotaur – (deckare/skön]
Murbräckan [ryskt/skön]
Mynta [allt]
Måni [skön]
Månpocket [skön]
Natur & kultur [allt]
Nordiska museet [fack]
Norstedts akademiska
Norstedts [skön/fack]
Nova förlag – andligt [fack]
Opal [barn/ungdom]
Optimal [fack]
Ord&visor [allt]
Ordalaget [ fack/barn]
Ordalaget [fack]
Ordfront [skön/fack]
Pagina [datorer:/fack]
Pan [pocket/skön]
Parthenon [övernaturligt/skön/fack]
Pedagogförlaget [allt]
Perenn [utländska berättare/skön]
Periskop [skön/fack]
Peter Bjuhr Ord&Bild
Piratförlaget [skön]
Poem [jakt: allt]
Predi [skön]
Premium [musik/fack]
Prisma [skön/fack]
Proprius [skön/fack]
Pärlemor [allt]
Rabén & Sjögren [barn/ungdom]
Raster [konst&design: fack]
Redaktionen [affärslitteratur]
Replik [skön/fack]
Damm [allt]
Runa [fack]
Rámus [allt]
Scriptum [allt]
Sekel [vetenskap]
Sellin [fack/skön]
Semic [allt]
Serum [eböcker: skön]
Signum [konst: fack]
Sivart
Skrivareförlaget [allt]
Slussens [psykologi: fack/skön]
Solrosen förlag [andligt]
Sportförlaget [fack]
Svenska förlaget [skön/fack]
Symposion [skön/fack]
Söderström & C:o [skön] (sve/fin)
Talande böcker
Tiden [barn/ungdom]
Timandra [allt]
Timbro [fack]
Tranan [fack/skön]
Utbildningsradions förlag
Valentin förlag [allt]
Verbum [kristet: barn/ungdom]
Vertigo [allt]
Vinterhallon [barn]
Vita Älgen [norska till svenska] (sve/nor)
Världsbild förlag [allt]
Wahlström & Widstrand [skön/fack]
Warne [fack]
Wela [SF/fantasy]
Willma guides [resor: fack]
Zoot [humor: allt]
Åström [grekiskt: allt]
Utländska förlag
Acqweb’s publishers (eng)
Bogguide förlag (dan)
Bookwire, publishers (eng)
Publishers’ Catalogues (eng
Den listiga konsten
Alan Ayckbourn är en av världens mest spelade dramatiker. I Den listiga konsten bjuder han på ett helt livs teatererfarenhet. Alla de lärdomar, alla de misstag som Ayckbourn upplevt lämnar han nu i framtida teaterarbetares händer.
Teater är ett praktiskt hantverk och detta är en praktisk bok. Bokens första del handlar om att skriva dramatik. Ayckbourn för, genom konkreta och handfasta råd, läsaren genom hela skrivprocessen från början till slut.
I den andra delen får vi ta del av regissören Ayckbourns erfarenheter: Hur man leder skådespelarna rätt i repetitionsarbetet. Hur man hanterar teaterns alla experter, från scenografer och kostymörer till ljud- och ljustekniker.
Boken bjuder också på 101 »självklara regler« som hjälp på vägen. Av dessa kan vi bland annat lära oss att aldrig sälja ut våra rollfigurer för ett skämt och att vi ska passa oss för scenografer med ett »koncept«.
”Den listiga konsten” är den artonde volymen i Ordfronts uppskattade serie Skrivandets hantverk. Den är skriven i en mycket lättillgänglig och underhållande stil med mängder av exempel från Ayckbourns egen produktion. De många anekdoterna från ett händelserikt teaterliv gör den till självklar läsning för alla teaterintresserade.
”En klassisk handbok för blivande dramatiker och regissörer.”
Daily Telegraph
